Man tänker bäst när man är trött
Vi tyckte det lät bra, töddes vi smakade på ordet och kände fasen det här kan nog bli bra. Vi började fundera på hur det skulle böjas också vidare, men ett tag senare, närmare bestämt 03.50 inatt kom Fredrik med ett ännu bättre förslag. Fredrik hittade på ordet Missveja. Se vilka snilleblixtar folk kan få mitt i natten.
Smaka bara på ordet, Missveja. Själv tycker jag det är klockrent, man hör på ordet vad det borde betyda. Sedan skulle säkert ordet kunna få en bredare betydelse än när man bara är ute och går. När bilar krockar p.g.a förvirring om vem som skulle stanna eller väja.
Vad tycker ni om ordet Missveja, finns det några bättre förslag där ute i internetrymden?
Fick ett annat förslag nu, Yrrmöte.
Oj, jag trodde aldrig att det skulle bli en så stor diskussion när jag skrev den kommentaren! Spännande.
När det gäller orden töddes ("vi töddas" i presens, eller?) och missveja ("vi missvejas"?), måste jag säga att jag tycker om båda två. Att missveja låter visserligen vackrast och inte lika lantligt som att tödda, men jag kan inte låta bli att gilla enkelheten i töddas.
Där måste jag hålla med dig, missveja känns som mer självklart men töddas är mysigt det också.
jag gillar missveja! töddas är fint det med, men dubbel-d:et tar emot lite när man sätter in det i en mening tycker jag!
missveja fastnade snabbt!
Gjorde precis det där på stan idag, och missveja var det enda jag kunde tänka på. Tack för en ifylld lucka i språket!
Förresten har vi en till lucka som borde fyllas:
När man inte är törstig.
Mätt är ju motsatsen till hungrig, men till törstig finns inget bra förslag! Jag har hört vätt, våt, och otörstig, men inget av dem passar riktigt in tycker jag!
Nu har vi ju redan ett orduppdrag uppe, men detta uppdrag kommer så småningom upp på bloggen om vi inte löser det genom kommentarer :D
jag tyckte "töddes" var fantastiskt bra, kanske för att fenomenet verkar inträffa flera ggr per dag för mig... men Missveja... jag vet inte, det låter ju rejält mer klockrent, men det är inte lika mycket verb över det tycker jag... blir det i dess mest användbara form: Vi missvejdes då? :S
Varför missveja med e!? Man väjer ju.
Jag känner som Astrid, det borde vara med ä.
Missväja, missväjer, missväjde?
Missväja! Ä såklart, väl?
